IHE Forum

Nästa års IHE Forum arrangeras 6-7 september 2018 


Har du förslag på tema tas dessa tacksam emot på ihe@ihe.se


Att mäta och betala för värde
– temat för 2017 års IHE Forum

IHE Forum 2017 inleddes med att Bengt Jönsson, IHE:s styrelseordförande och professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm, som beskrev hur betalningsviljan för läkemedel har gått från att premiera läkemedlets säkerhet och effekt, till kostnadseffektivitet till att idag fokusera på behandlingsutfall i klinisk vardag. Det skiftade fokuset har förändrat förutsättningarna för läkemedelsmarknadens aktörer och ökat behovet av data från klinisk vardag som underlag för uppföljning av läkemedel. Utfallet i klinisk vardag ligger i sin tur till grund för beslut om ersättning och subvention. Jönsson menade att utvecklingen med en läkemedelsmarknad som blir alltmer integrerad i hälso- och sjukvården ställer krav på ny lagstiftning, nya institutioner, nya finansieringsmekanismer, nya beslutskriterier och ny data som underlag för beslut, kontrakt och uppföljning.

”Läkemedlens integration i sjukvården kräver”

Mot denna bakgrund behandlade IHE Forum 2017 temat Från utfall till värde – att mäta och betala för hälsa”. Den välbesökta konferensen hölls 7-8 september, på Grand Hotel i Lund, med deltagare från såväl myndigheter, hälso- och sjukvården, akademin som läkemedelsindustrin.

Konferensens första dag fokuserade på vad vi behöver mäta för att kunna följa upp behandlingsutfall och hur dessa data kan samlas in. Bland annat gavs konkreta exempel på hur man kan mäta och följa upp behandlingar inom reumatologi och hemofili, samt hur man kan använda sig av surrogatmått.

Debatt: Vilka hälsoutfall ska vi mäta, och hur? Från vänster: Madlaina Costa-Scharplatz, Nordic RWE lead, Novartis, Björn Wettermark, avdelningschef, Utvecklingsavdelningen, Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen, SLL och docent i läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet, Mef Nilbert, professor i onkologi, Lunds universitet, Erik Berntorp, senior professor i klinisk koagulationsmedicin, Lunds universitet och moderator Lisa Kirsebom

 

Anna Lefevre Skjöldebrand, VD för Swedish Medtech, presenterade hur medicintekniska produkter och appar kan användas för att samla in klinisk data och att de redan idag används frekvent inom områden som diabetes och hjärtsvikt. Hon menade dock att medtech-produkter ännu inte nått sin fulla potential, inte minst på grund av juridisk problematik kring reglering av datahantering. Juridiska hinder togs även upp gällande tillgång till befintliga datakällor, svårigheter att koppla ihop journalsystem samt för att skapa system för direktrapportering till bland annat kvalitetsregister.

Från vänster: Moderator Lisa Kirsebom, Marie Gårdmark, direktör Tillståndsavdelningen, Läkemedelsverket och Sofia Wallström, generaldirektör, TLV

TLV:s generaldirektör, Sofia Wallström, framhöll att Sveriges decentraliserade beslutsfattande är en svaghet och efterfrågade nationella lösningar för att kunna tillskriva skalfördelar samt en bättre nationell struktur för att kunna hantera de nya förutsättningarna på läkemedelsmarknaden. Wallström framhöll även att vi behöver bli bättre på att använda befintliga datakällor för läkemedelsuppföljning och menade att alla landsting kommer att få tillgång till mer kostnadseffektiva läkemedel om vi hjälps åt att följa upp dem. Det fanns en stor enighet i behovet av mer gemensamma tag av olika aktörer för att kunna möta marknadens nya förutsättningar. Bland annat lyftes att informationsutbytet mellan landsting kan vara en rysare och att det är svårt att få tillgång till läkemedelsdata för rekvisitionsläkemedel.

”Informationsutbytet mellan landsting är en rysare”

 

Toivo Heinsoo, regeringens utredare för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel

Den första dagen avslutades med att Toivo Heinsoo, utredare vid läkemedelsutredningen, berättade om sitt regeringsuppdrag som ska slutrapporteras i december 2018. Bakgrunden till uppdraget är de förändrade förutsättningarna för läkemedelsmarknaden (se ovan). Utredningen har sikte på de närmaste 15-20 åren och ska innefatta analys kring var finansieringsansvar borde ligga (landsting eller stat) samt ta fram förslag på förbättrade subventions- och prissystem för läkemedel. Heinsoo nämnde att utredningen tacksamt tar emot input till arbetet och att man har, och vill fortsätta, arbeta med stor öppenhet och dialog.

Under konferensens andra dag flyttades fokus från insamling av data på behandlingsutfall till hur man kan betala för det värde som läkemedelsbehandling skapar för patient och samhälle. Christin Prütz, senior director på Janssen, presenterade hur man i andra länder betalar för läkemedel och ville gärna ta med sig axplock från flera internationella system till Sverige, bland annat har Italien ett system där nationella avtal implementeras regionalt. Enligt Prütz är det oftast inte tillgång på data som är problemet vid uppföljning av läkemedelsbehandlingar, utan att det snarare handlar om att det måste finnas en gemensam vilja. IHE:s Katarina Steen Carlsson presenterade flera förslag på nya betalningsmodeller inom hemofiliområdet där men tidigare betalat per IE men där nya, mer potenta, produkter gjort att en IE inte nödvändigtvis kan jämföras med en annan IE vilket påkallat behovet av andra betalningsmekanismer. Förslag som diskuterades var pris per patient och år, pris per patientutfall (blödningar eller kliniskt ledscore) eller pris per surrogatmått (faktorkoncentrat i blodet). IHE:s VD, Ulf Persson, berörde liknande problematik när han talade om utmaningarna med att betala för genterapier och botande läkemedel. Douglas Lundin, chefsekonom på TLV, berättade om diskussionerna kring hur vi ska betala för antibiotika – som vi vill använda så lite som möjligt av – där en låg förväntad försäljning inte motiverar framtagandet av nya preparat och där den låga förväntade försäljningen gör att befintliga produkter inte hålls tillgängliga på marknaden, trots att vi behöver dem. Det pågår en diskussion, såväl i Sverige som internationellt, om huruvida dessa svårigheter kan lösas med hjälp av system med fast ersättning vid marknadsentré eller en garanterad minsta ersättning.

Slutdebatt: Att enas om betalningsmodeller. Från vänster: Douglas Lundin, chefsekonom, TLV, Christin Prütz, senior director Health economics, reimbursement & market access oncology, Janssen, Karolina Antonov, analyschef, LIF, Mikael Svensson, förhandlingskoordinator för landstingens samverkansmodell för läkemedel, SKL, Maria Palmetun Ekbäck, chef för Läkemedelscentrum och ordförande i Läkemedelskommittén, Region Örebro Län och moderator Lisa Kirsebom

 

Konferensens avslutades med en slutdebatt om hur olika aktörer ska kunna enas om betalningsmodeller och representanter från LIF, SKL, TLV, region och läkemedelsindustrin deltog i panelen. Det rådde samstämmighet kring vikten av att först enas om en omvärldsbeskrivning som identifierar var vi står idag och vad olika aktörer är överens/inte överens om för att sedan kunna hantera dessa aspekter i utformningen av betalningsmodeller. Att implementera en ny betalningsmodell kräver en bredare förståelse för varandras intressen. Det föreslogs också att det vore bra att börja med enkla och görbara betalningsmodeller inom lämpliga terapiområden som exempelmodeller. När man har positiva erfarenheter från sådana kan det förenkla möjligheterna att implementera betalningsmodeller inom andra områden. En betalningsmodell av abonnemangskaraktär med betalning per månad verkade tilltala flera av paneldeltagarna med argumentet att en sådan skulle vara administrativt hanterbar.

Tills sist vill IHE tacka samtliga deltagare för två intressanta och inspirerande dagar!

Här finns alla föredragshållarnas presentationer

Program IHE Forum 2017 (PDF)

Inför IHE Forum – Intervjuer med föredragshållare