Institutet för Hälso- och
Sjukvårdsekonomi
Box 2127
SE-220 02 Lund
Besök: Råbygatan 2
Tel: 046-32 91 00
ihe[at]ihe.se
IHE Rapporter om olycksvärden för vägtrafikolyckor
IHE har i samarbete med professor Lars Hultkrantz vid Örebro Universitet gjort en studie på uppdrag av Trafikverket med syfte att ta fram underlag för en uppdatering av olycksvärden för vägtrafikolyckor som kan fördelas efter en ny skadeindelning.

Olycksvärden är ett mått på samhällets värdering av att minska risken för vägtrafikolyckor och inkluderar dels värdet av att undvika kostnader såsom sjukvård och produktionsbortfall och dels värdet av att minska risken för personskador i samband med en vägtrafikolycka. Nuvarande olycksvärden fördelas enligt polisens skadeindelning vilken baseras på om skadan förväntas medföra inläggning på sjukhus. För en bättre anpassning till nollvisionens* målsättning bestämde Trafikverket 2008 att skador istället ska fördelas baserat på om de leder till medicinsk invaliditet.

Studien inkluderar en skattning av antalet förlorade kvalitetsjusterade levnadsår (Quality Adjusted Life Years, QALYs) och personskadekostnader i samband med en vägtrafikolycka och en fotgängarolycka, singel. Skattningen bygger på en enkätstudie av trafikskadade vid nio olika akutkliniker, samt registerdata för trafikskadade 2013. Studien fördelar både QALY-förlust och kostnader efter skadans typ, definierad efter allvarlighetsgrad (Abbreviated Injury Scale, AIS) och skadad kroppsdel vilket möjliggör en härledning av konsekvenserna för en skada som leder till medicinsk invaliditet. Denna del av studien rapporteras i IHE Rapport 2016:5. En kortare sammanfattning av studien finns även i IHE Rapport 2016:6.

Studien inkluderar också en skattning av betalningsviljan för att minska risken för icke-dödliga och dödliga skador i samband med en vägtrafikolycka (IHE Rapport 2016:7). Skattningen bygger på en enkätstudie av befolkningen med kedje-ansatsen (”chained approach”). Kedje-ansatsen är en metod som utvecklats för att förenkla frågeställningen och undvika problematiken med skalokänslighet, d.v.s. att betalningsviljan inte ökar i proportion till storleken på riskreduktionen. Eftersom denna metod inte tidigare använts för att ta fram betalningsvilja för att minska risk i Sverige undersöktes först vilka för- och nackdelar metoden har i förhållande till den mer traditionella ansatsen ”contingent valuation” (IHE Rapport 2016:8).

*Nollvisionen innebär en målsättning om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken.
© IHE 2017