Inför IHE Forum 2021: Intervju med Ulf Persson, senior advisor, IHE

Ulf Persson, senior advisor, IHE

Ulf Persson Foto: IHE

Inför IHE Forum har vi varit i kontakt med några av de medverkande för att få korta inblickar i ett urval frågeställningar som kommer belysas under konferensen.

Här berättar Ulf Persson, senior advisor på IHE, om temat för årets konferens Att vårda över gränserna – Ett samhällsperspektiv utan stuprör och varför vi valt detta tema.

1. Vad är temat för IHE Forum år 2021?
I år har vi valt ett tema för IHE FORUM med inriktning på gränser i hälso- och sjukvården, och som ibland kallas stuprör eller barriärer. Det finns många exempel på dessa inom vården och med årets tema vill vi uppmärksamma några av dem. En del är gamla gränser som uppmärksammats sedan många år, och andra är mer nya.

2. Vill du ge några exempel?
Ett exempel på stuprör är gränser eller barriärer som har med budgetar att göra. Vem ska betala för vården, rehabiliteringen eller omsorgen av patienter efter att den akuta behandlingen genomförts? Vad betyder separata budgetar för val av insatsfaktorer i vården? Hur får man optimal mix av läkare, sköterskor, läkemedel, medicinsk utrustning och rehabilitering om budgetarna begränsar fritt val av insatsfaktorer? I ett internationellt perspektiv brukar detta kallas att man har ett silo-perspektiv. I Sverige brukar det kallas stuprör.

Ett annat exempel på stuprör är kopplat till organisation och kan uppstå mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal omsorg. En operation leder till en ökad kostnad för sjukvården och regionen, men en minskad kostnad, alltså en nytta, för kommunen om personen haft ett tidigare behov av omsorg som nu minskar till följd av ingreppet. Det kan även finnas stuprör till följd av uppdelningen mellan anhöriga, kommunal, regional och nationell nivå, vilket kan försvåra möjligheten att välja samhällsekonomiskt effektiva lösningar. Exempelvis rehabiliterande insatser för en individ blir kostnader som bärs av anhöriga, faller på kommunal och/eller regional nivå, men om personen kommer tillbaka på arbetsmarknaden efter rehabilitering och sjukskrivning innebär det en kostnadsminskning för samhället som helhet, i form av minskat produktionsbortfall.

När kostnad och nytta av en åtgärd hamnar på olika aktörer kan det leda till felaktiga incitament och en ineffektiv resursanvändning kring insatser och åtgärder för enskilda patienter eller grupper. Vi bör ha ett samhällsperspektiv i denna typ av frågor. Det finns också exempel på avskaffande av gränser, i form avförändrad lagstiftning kring de regionala och nationella gränserna. Sedan 2013 har vi som EU-medborgare haft rätt till vård i hela EU, enligt det s k patientrörlighetsdirektivet. Enligt detta ska kostnaderna för gränsöverskridande hälso- och sjukvård ersättas eller direkt utbetalas av försäkringsmedlemsstaten upp till den kostnadsnivå som försäkringsmedlemstaten skulle ha ersatt. Hur fungerar den fria rörligheten för att få vård i EU i praktiken? Har det inneburit att vårdköerna försvunnit och att konkurrensen förbättrat vårdkvaliteten?

IHE Forum 13-14 oktober 2021