Patient pathways in the treatment of opioid drug dependency – A register-based real world analysis using regional healthcare registers

Löfvendahl S & Steen Carlsson K

I denna rapport analyserar IHE behandlingsmönster för personer med opioidberoende som är inskrivna i program vid LARO-kliniker i region Skåne. LARO är den svenska akronymen för Medication-Assisted Treatment of Opioid Dependence (Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende).

WHO anser att LARO är ett viktigt verktyg för att minska negativa hälsokonsekvenser samt förbättra människors välbefinnande och sociala funktion bland dem som drabbas av opioidberoende. LARO utvecklades i slutet av 1960-talet i USA men blev inte ett etablerat i Sverige förrän i början av 1980-talet. Behandlingsformen förblev emellertid kontroversiellt och introduktionen på bredare front har skett successivt med en nationell förordning från 2005. Region Skåne var bland de fyra första sjukvårdsregionerna som införde LARO.

I rapporten har IHE analyserat vårdkonsumtion, läkemedelsanvändning och kontakter med socialtjänsten för 2 429 personer identifierade i Region Skånes vårddatabaser (RSVD) med indikation på ny eller pågående LARO-behandling 2011-2017. Vård- och behandlingsmönster analyserades under den tid då LARO-behandling introducerade i vårdvalsreformen i Region Skåne 2014 (Vårdval LARO) och med det senaste observationsåret 2017. Vidare analyserades i rapporten behandlingsmönster under det första året med LARO-behandling för personer antagna i LARO-program vid LARO-klinik.

Fem huvudfynd från studien är:

  1. Ökat utbud och förbättrad tillgång till LARO
    Både antalet LARO-kliniker och antalet personer i LARO-behandling har ökat över tid. År 2013 fanns åtta LARO-kliniker i Skåne och 2017 fanns 18 kliniker. Under samma period ökade antalet patienter i LARO-behandling från 1 289 till 1 654 (28 procent).
  1. Vårdkonsumtion i andra delar av hälso-och sjukvården för personer i LARO
    Bland personer med LARO-besök varje månad under det första behandlingsåret var det mer än 40 procent som också besökte den psykiatriska vården utanför LARO. Detta indikerar en förekomst av psykiatrisk samsjuklighet bland dessa personer.
  1. En hög andel personer kvarstår i behandling om LARO-behandlingen är stabil under det första året
    Bland de personer i LARO som var möjliga att följa upp till och med två år (288 personer av 339 personer i stabil LARO-behandling) efter behandlingsstart i LARO, var 92 procent kvar i behandling efter 18 månader och 72 procent var kvar i behandling efter 24 månader. Ett viktigt resultatmått för LARO-framgångar är retention mätt som andelen personer som kvarstår i behandling jämfört med antalet som startade LARO.
  1. Ökad andel av centrala inköp av läkemedel som används i LARO-behandling
    Det har under årens lopp varit en generell trend mot att läkemedel som används i LARO behandling i större utsträckning förmedlas via LARO-kliniken direkt jämfört med att personen i LARO-behandling själv hämtar läkemedlen på apotek. Resultaten visar en förändring i hur aktuella läkemedel mono-buprenorfin, metadon samt buprenorfin och naloxon i kombination, för opioidberoende hanterades. Under perioden 2008 till 2011 expedierades dessa läkemedel främst genom recept (förmånen) medan personer som fick dessa läkemedel efter 2011 i högre utsträckning fick dem förskrivna på rekvisition. Att behålla distributionen av aktuella läkemedel inom LARO kliniken kan delvis motverka målet med den tredje fasen i LARO-behandlingen, personen i behandling förväntas få ökat ansvar för sin medicinering genom övergång till apoteksbaserade inköp.
  1. Kvalitetsförbättring i LARO-behandlingen
    Över tid har det skett ett skifte till en större andel teambesök (besök där personen i behandling träffar olika typer av hälso- och sjukvårdspersonal) inom LARO-vården. Detta kan indikera en kvalitetsförbättring av vården då fler typer av vårdpersonal verkar att vara involverad i behandlingen. Under perioden 2015 till 2017 ökade det årliga genomsnittliga antalet teambesök (exkl. läkare) med 95 procent (21 till 41).

 

Ladda ner rapporten (pdf)


IHE Report 2020:2, Lund: IHE, Sweden, 2020.