Samhällets kostnader för sjukdomar år 2017

Hjalte F, Gralén K & Persson U

Ett sätt att ge en övergripande beskrivning av de ekonomiska effekterna av sjukdomar är att beräkna de samlade kostnaderna som de innebär för samhället, så kallade sjukdomskostnadsstudier eller cost-of-illness-studier (COI). Det finns ett stort antal studier där samhällskostnaderna beräknats för specifika sjukdomar men det finns relativt få beräkningar av sjukdomarnas totala kostnader i Sverige.

Syftet med denna rapport är att beräkna kostnaderna för sjukdom i Sverige under 2017 uppdelat på olika sjukdomsgrupper. Vid beräkning av kostnaden för sjukdom är det viktigt att inte bara ta hänsyn till kostnaderna för hälso- och sjukvården utan också belysa deras effekter på samhället i stort. I denna rapport redovisas såväl direkta som indirekta kostnader, där de senare består av produktionsbortfall till följd av både långvarig och kortvarig sjukfrånvaro (morbiditet) eller för tidig död (mortalitet).

Både direkta och indirekta kostnader för morbiditet beräknas med en prevalensansats. Produktions­bortfallet för mortalitet beräknas däremot som ett nuvärde från och med det år som dödsfallet inträffar. Kostnaderna avser år 2017. Den totala kostnaden för sjuklighet fördelas på olika sjukdomsgrupper i enlighet med International Classification of Diseases and Related Health Problems – Tenth Revision (ICD-10). Beräkningarna baseras på offentligt publicerad statistik från Socialstyrelsen, Sveriges Statistiska Centralbyrå (SCB), Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting samt Västra Götalandsregionen (VGR).

Samtliga utgifter för hälso- och sjukvård enligt hälsoräkenskaperna, 505 miljarder, tillsammans med totala indirekta kostnader, 367 miljarder, ger en totalkostnad på 872 miljarder kronor för 2017. I beräkningen av de totala direkta sjukvårdskostnaderna på olika sjukdomsgrupper fördelas de direkta kostnaderna på de områden där det finns underlag för en fördelning vilket motsvarar knappt 65 procent (ca 323 miljarder) av de 505 miljarder kronorna. Detta innebär en total samhällsekonomisk kostnad på sjukdomsgrupper för år 2017 på 690 miljarder kronor. De direkta kostnaderna stod för knappt hälften av detta, motsvarande drygt 322 miljarder, och de indirekta stod för 53 procent av de totala kostnaderna, motsvarande 367 miljarder. Kostnaden för morbiditet utgör den absoluta merparten av de indirekta kostnaderna, 284 miljarder.

Den sjukdomsgrupp som står för den markant största delen av totalkostnaderna år 2017 är psykiska sjukdomar som svarar för totalt 24 procent. Därefter kommer sjukdomar i muskuloskeletala systemet (rörelseorganen), cirka 13 procent, sjukdomar i cirkulationsorganen, cirka 9 procent och tumörer som står för knappt 8 procent. De tre sjukdomsgrupperna som står för de största direkta kostnaderna är cirkulationsorganens sjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar. De totala indirekta kostnaderna domineras av sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar, cirka 38 procent, medan sjukdomar i rörelseorganen står för cirka 14 procent och tumörer för cirka 9 procent.

Sett över tid så har olika sjukdomsgruppers andel av de totala sjukdomskostnaderna förändrats. För cirkulations-, andnings- och matsmältningsorganens sjukdomar har andelen av de totala sjukdoms­kostnaderna minskat. Jämfört med 1975 har andelen som utgörs av psykiska sjukdomar ökat från cirka 15 till 24 procent. Ökningen för psykiska sjukdomar förklaras till största del av att de indirekta kostnaderna till följd av tillfällig och långvarig sjukfrånvaro har stigit, och nu utgör cirka 38 procent av de totala indirekta kostnaderna för sjukdomar.

Sammanfattning (pdf)

IHE Rapport 2019:6 (pdf)


IHE Rapport 2019:6, IHE: Lund, Sverige