Samhällets kostnader för spelproblem i Sverige

Hofmarcher T, Gustafsson A & Persson U

Spelproblem avseende spel om pengar är ett utbrett samhällsfenomen. Runt 4 procent av den svenska befolkningen i åldern 16–87 år, motsvarande 337 000 personer, har någon grad av spelproblem enligt den senaste uppskattningen från 2018. Spelproblem kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilde individen, närstående och samhället.

I denna rapport beräknades samhällskostnaden för spelproblem i Sverige år 2018. Kostnaden beräknades utifrån en sjukdomskostnadskalkyl. Ett brett samhällsperspektiv antogs i genomgången av kostnader relaterat till spelproblem. Tre typer av kostnader inkluderades. Direkta kostnader avser bland annat kostnader för vård för spelproblem och dess konsekvenser, skuldrådgivning och hantering, rättsväsende, prevention, forskning och reglering. Indirekta kostnader avser produktionsbortfall till följd av sjuknärvaro, arbetsfrånvaro, arbetslöshet och förtida dödsfall. Immateriella kostnader avser försämrad livskvalitet till följd av fysisk och psykisk påfrestning samt påfrestning på brottsoffer. Kostnader avseende spelaren, närstående och samhället i stort inkluderades i analysen.

Enligt beräkningar i denna rapport uppgick de totala samhällsekonomiska kostnaderna för spel-problem till 14,4 miljarder kronor år 2018. Direkta kostnader är den minsta av de tre kostnads-kategorierna och svarar för 13 procent av den totala kostnaden. Immateriella kostnader står för en dryg fjärdedel av den totala kostnaden. Indirekta kostnader svarar för mer än hälften (59 procent) av den totala kostnaden. Det är viktigt att notera att inte alla relevanta kostnader, såsom tidsbegränsad och permanent sjukskrivning eller hemlöshet, kunde inkluderas i analysen på grund av brist på data. Värderingen av de immateriella kostnaderna ska också tolkas med försiktighet.

Analysen i denna rapport pekar på olika områden som är i stort behov av mer forskning om kostnader ska kunna kvantifieras. Det handlar framför allt om att bättre förstå orsakssambandet mellan spelproblem och exempelvis psykisk ohälsa. Även hur och i vilken utsträckning närstående inklusive spelarens barn påverkas finns det otillräcklig information kring.

Jämlikhetskommissionen och Folkhälsomyndigheten har bidragit till finansieringen av denna rapport.

Ladda ner rapporten (pdf)

För frågor och mer information, kontakta Thomas Hofmarcher

SVT Nyheter – Intervju med Thomas Hofmarcher  (2020-03-09)

Folkhälsomyndigheten  spelprevention.se

Jämlikhetskommissionen


IHE Rapport 2020:1, IHE: Lund, Sverige