Pressmeddelande: IHE-forskare medförfattare till internationell expertrapport om precisionsonkologi i The Lancet Oncology

Precisionsonkologi skapar nya möjligheter att diagnostisera och behandla cancer, men utvecklingen innebär också stora kliniska, ekonomiska och organisatoriska utmaningar. I en ny internationell expertrapport ”Accelerating equitable cancer genomics and precision oncology in health care and research: A Lancet Oncology Commission” i The Lancet Oncology presenteras omfattande rekommendationer för hur precisionsonkologi kan implementeras på ett mer evidensbaserat, jämlikt och hållbart sätt. Thomas Hofmarcher och Oskar Frisell på IHE har bidragit med hälsoekonomisk expertis om kostnader, resursanvändning och införandet av precisionsmedicin.

Den största skillnaden mellan traditionell cancervård och precisionsonkologi ligger i mängden information som styr diagnostik, behandling och uppföljning av patienter. Nyttan av precisionsonkologi varierar mellan olika cancerformer, biomarkörer och behandlingar. För vissa patienter kan molekylär diagnostik vara avgörande för valet av behandling, beslutet att avstå behandling eller beslutet att erbjuda mer intensiv uppföljning. För andra är nyttan mer osäker.

– Samtidigt är de globala skillnaderna stora. Många patienter, främst i låg- och medelinkomstländer, saknar tillgång till biomarkörtestning och biomarkörstyrda behandlingar. Brist på diagnostisk kapacitet, kompetens, finansiering och tillgång till läkemedel riskerar att ytterligare förstärka skillnaderna globalt, regionalt och nationellt, säger Thomas Hofmarcher, forskningsledare på IHE.

Hela patientresan behöver ses som en sammanhållen insats
Rapporten lyfter därför behovet av att se precisionsonkologi som en del av hela hälso- och sjukvårdssystemet. Detta är en utmaning med direkt koppling till det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, där varje insats ofta bedöms för sig, både kliniskt och ur resursperspektiv. För att möjliggöra välgrundade beslut om resursanvändning och prioriteringar, och samtidigt uppnå största möjliga patientnytta, behöver hela patientresan – från provtagning och diagnostik till klinisk tolkning, eventuell riktad behandling och avslutad behandling – ses som en sammanhållen insats.

Oskar Frisell kommenterar:
– Det finns en utmaning i att precisionsonkologi idag inte alltid direkt leder till förändrade behandlingsregimer och förändrade vårdflöden. I många fall fungerar nuvarande metoder minst lika bra. Vi befinner oss fortfarande i början av utvecklingen och saknar i flera fall både den evidens och de behandlingar som krävs för att kunna motivera ett brett införande.
Däremot kan den här typen av avancerad cancervård ses som en investering för framtiden. Genom att samla data från genomisk diagnostik och utfall för avancerade målriktade terapier kan vi förbättra utsikterna för framtidens cancerpatienter. Det är där det stora värdet finns i dagsläget: i det lärande hälso- och sjukvårdssystemet. Men en sådan utveckling av cancervården förutsätter att det finns resurser som möjliggör både tillgång till behandlingarna och ansvarsfull datainsamling. Här kanske staten borde ta ett större finansieringsansvar på kort sikt.

Oskar tillägger:
– Detta är ingen uppmaning till staten och skattebetalarna att vi ska acceptera högre priser på läkemedel och diagnostik, snarare att vi behöver se till att det finns bra infrastruktur som möjliggör att vi kapitaliserar på de värden som skapas.

Svensk infrastruktur för precisionsmedicin
Ett exempel på sådan infrastruktur är PROMISE, ett svenskt nationellt initiativ som syftar till att integrera storskaliga multiomikdata från forskning med vårddata för att utveckla precisionsmedicin. Genom att utnyttja Sveriges enhetliga sjukvårdssystem hoppas initiativet möjliggöra tidigare diagnos och mer individanpassad behandling. Socialstyrelsen har också fått flera regeringsuppdrag för att stärka en jämlik implementering av precisionshälsa i svensk vård, bland annat genom stöd till FOCU.SE-studien, en ny nationell samordningsstruktur samt landets precisionsmedicinska och genomiska medicincentrum. Målet är att bygga upp kompetens, infrastruktur och samverkan mellan regioner så att precisionsdiagnostik och -behandling blir tillgänglig i hela landet.

Mer information och länk till rapporten