Hjalte F, Carlsson H, Lindgren P

Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar

Hjärnan är det mest centrala organet i kroppen och hjärnans sjukdomar får ofta stora konsekvenser för den som drabbas, anhöriga och samhället i stort. Det är välkänt att levnadsvanor har en stor påverkan på vår hälsa och att risken för framtida sjukdom kan påverkas genom förändring av dessa.

Syftet med denna rapport var att studera hur stor del av förekomst och kostnader av hjärnans sjukdomar som kan kopplas till påverkbara riskfaktorer hos den vuxna befolkningen i Sverige 2022. De sjukdomar som ingick i analysen var Alzheimers sjukdom, annan demenssjukdom, depression, generaliserat ångestsyndrom (GAD), Parkinsons sjukdom, schizofreni och stroke. De riskfaktorer som ingick var tobaksrökning, kostvanor, låg nivå av fysisk aktivitet, social isolering, övervikt och fetma, långvarig stress och intensivkonsumtion av alkohol. I en undergruppsanalys för åldersgruppen 18–29 år inkluderades även utsatthet för mobbning som en riskfaktor.

Analysen har använt en väletablerad metod utformad av Världshälsoorganisationen (WHO), som utgår från samband mellan riskfaktorer och sjukdomar, tillsammans med förekomsten av dessa riskfaktorer i den svenska befolkningen.

Beräkningarna visar att 43 procent av sjukdomsbördan för stroke kan kopplas till de inkluderade riskfaktorerna. Motsvarande siffror var 39 procent för Alzheimers sjukdom, 30 procent för annan demenssjukdom, 13 procent för depression, 13 procent för GAD, 9 procent för schizofreni och 7 procent för Parkinsons sjukdom. Dessa andelar beror till stor del på antalet kända risksamband, vilka är långt fler för stroke, Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom än för de övriga sjukdomarna.

Den största riskfaktorn var låg nivå av fysisk aktivitet, som kunde kopplas till 13 procent av sjukdomsbördan för GAD, 9 procent av Alzheimers sjukdom, 8 procent av stroke, 7 procent av annan demenssjukdom, 7 procent av Parkinsons sjukdom och 5 procent av depression. Social isolering är den riskfaktor som kopplas till störst andel av sjukdomsbördan för annan demenssjukdom (9%). Kostvanor kopplas till störst andel av sjukdomsbördan för depression (8%). Tobaksrökning kopplas till störst andel av sjukdomsbördan för schizofreni (9%). Övervikt och fetma kopplas till störst andel av sjukdomsbördan för stroke (20%). För åldersgruppen 18–29 år är utsatthet för mobbning den riskfaktor som kopplas till störst andel av sjukdomsbördan för GAD (11%) och depression (9%).

De uppräknade kostnaderna för hjärnans sjukdomar är höga, trots att de i denna studie inte har summerats på grund av risken för dubbelräkning. Kostnaderna är högst för Alzheimers sjukdom och annan demenssjukdom, samt för depression. Rapporten belyser även bristen på aktuella kostnads¬studier för framför allt depression, GAD och schizofreni.

Så kan Alzheimers och andra hjärnsjukdomar förebyggas

Intervju med Joakim Ramsberg, chef forskning och samhälle Hjärnfonden

TV4 Nyheterna, Publicerad 2024-05-07

IHE RAPPORT 2024:3, IHE: Lund