Accelerating equitable cancer genomics and precision oncology in health care and research: A Lancet Oncology Commission
Casolino R, Mateo J, de Vries E, Johns A, Courtot M, Lawlor RT, Perdomo S, Gray SW, Perez Lopez R, Turnbull C, Torrents D, Vokinger KN, Akhoundova D, Bourque JM, Cardona AF, Chakravarty D, Chicherova I, Cranston KA, Davi M, Frisell O, Manzano Garcia R, Grossman RL, Hamdi Y, Hediger S, Hofmarcher T, Hofmann O, Kather JN, Kato K, Knoppers BM, Lehmann KV, Lokuhetty D, Mascalzoni D, Mulder N, Osterman T, Parikh AR, Rotimi S, Rous B, Sirohi B, Sondka Z, Staunton C, Taskén K, Wagner A, Westphalen CB, Wu J, Yann J, Zawati MH, Biankin AV, Yoshino T, Stein L, Lawler M
Thomas Hofmarcher och Oskar Frisell vid IHE är medförfattare till Accelerating equitable cancer genomics and precision oncology in health care and research: A Lancet Oncology Commission, en internationell expertrapport om precisionsonkologi publicerad i The Lancet Oncology. Rapporten presenterar rekommendationer för hur precisionsonkologi kan införas mer evidensbaserat, jämlikt och hållbart.
Precisionsonkologi skapar nya möjligheter att diagnostisera och behandla cancer genom detaljerad information om bland annat tumörers genetiska och molekylära egenskaper. Nyttan varierar dock mellan olika cancerformer, biomarkörer och behandlingar. För att precisionsonkologi ska leda till verklig patientnytta krävs därför en sammanhållen vårdkedja – från provtagning och analys till klinisk tolkning och tillgång till riktad behandling.
Detta är särskilt relevant för det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, där olika insatser ofta utvärderas var för sig. För att resurser ska kunna användas effektivt behöver hela patientresan i större utsträckning bedömas som en helhet. Samtidigt befinner sig precisionsonkologin fortfarande i en utvecklingsfas, där dagens investeringar i diagnostik, datainsamling och infrastruktur kan bidra till ny kunskap och bättre behandlingar för framtidens cancerpatienter.
En viktig fråga är därför hur den infrastruktur som krävs ska finansieras och organiseras. Ett större statligt ansvar kan bidra till jämlik tillgång och skapa bättre förutsättningar för att data används ansvarsfullt i forskning och utveckling. Det handlar inte om att acceptera högre priser på läkemedel och diagnostik, utan om att bygga en infrastruktur som gör det möjligt att ta till vara de värden som precisionsonkologin kan skapa.
I Sverige pågår redan flera initiativ inom området. PROMISE syftar till att kombinera storskaliga multiomikdata från forskning med vårddata för att utveckla precisionsmedicin. Socialstyrelsen har också fått flera regeringsuppdrag för att stärka en jämlik implementering av precisionshälsa genom bland annat nationell samordning, kompetensutveckling och stärkt infrastruktur.
Rapporten betonar samtidigt de stora globala skillnaderna i tillgång till biomarkörtestning och riktade behandlingar. En central utmaning framöver blir därför att utveckla precisionsonkologin på ett sätt som både tar till vara den medicinska potentialen och bidrar till en mer jämlik och hållbar cancervård.
