Hjalte F, Gustafsson A
Sjukdomsbördan vid astma i Sverige – en enkätstudie om resurskonsumtion, livskvalitet och vårdupplevelse
Astma är en de vanligaste kroniska lungsjukdomarna i Sverige och drabbar omkring 10 procent av befolkningen. För de flesta innebär sjukdomen lindriga eller måttliga besvär, men symtomen kan variera över tid. För en mindre grupp är astman svår och kan kraftigt begränsa vardagen.
Behandling vid astma syftar till att uppnå god symtomkontroll, förebygga försämringsperioder och begränsa risken för läkemedelsrelaterade biverkningar. Trots att god astmakontroll är ett centralt behandlingsmål visar tidigare studier att endast 30–40 procent av patienterna når en tillräcklig nivå av kontroll.
Mot denna bakgrund genomfördes en webbaserad enkätstudien under hösten 2025 i syfte att belysa sjukdomsbördan av astma i Sverige och att identifiera hinder för att uppnå god astmakontroll. Totalt deltog 1 365 vuxna individer med astma. Av dessa hade 30 procent en välkontrollerad astma, medan resterande hade dåligt eller mycket dåligt kontrollerad astma.
Resultaten visar att astma är förenad med en betydande sjukdomsbörda, som ökar vid sämre astmakontroll. Den genomsnittliga samhällsekonomiska kostnaden uppgick till drygt 52 000 kronor per individ och år (2025 års priser). Endast omkring en fjärdedel av denna kostnad utgjordes av direkta vårdkostnader, medan majoriteten bestod av indirekta kostnader i form att produktionsbortfall. Att sjuknärvaro stod för den största delen av de indirekta kostnaderna indikerar att merparten av den samhällsekonomiska bördan uppstår utanför hälso- och sjukvården. Kostnaderna varierade dessutom kraftigt beroende på graden av astmakontroll.
Utöver de ekonomiska konsekvenserna var sämre astmakontroll tydligt kopplad till lägre hälsorelaterad livskvalitet. Individer med välkontrollerad astma rapporterade ett genomsnittligt EQ-5D-värde på 0,918, vilket ligger i nivå med, eller något över, den svenska normalbefolkningen. Detta talar för att välkontrollerade astma kan vara förenad med en livskvalitet som närmar sig den i befolkningen i stort. Samtidigt bekräftar resultaten tidigare studier som visat att sämre astmakontroll och svårare sjukdom är förknippade med lägre livskvalitet.
Studien identifierade även flera potentiella hinder för god sjukdomskontroll. Nästan hälften av deltagarna uppgav att de inte blivit kallade till regelbunden uppföljning av vården. Många beskrev också svårigheter att avgöra när de borde kontakta vården eller att hade svårt att få en tid, och en mindre andel upplevde att de inte fick tillräckligt stöd. Samtidigt uppgav en majoritet, även bland individer med dåligt eller mycket dåligt kontrollerad astma, att de tog sin behandling enligt ordination. Detta tyder på att dåligt kontrollerad astma inte enbart kan förklaras av låg följsamhet till behandling.
Sammantaget visar studien att sjukdomsbördan vid astma i Sverige är omfattande och sträcker sig långt bortom direkta vårdkostnader. Resultaten understryker att god astmakontroll är nära kopplad till både lägre samhällsekonomiska kostnader och högre livskvalitet, och pekar samtidigt på ett behov av mer strukturerade och kontinuerliga vårdkontakter samt tydligare vägledning för att bättre stödja personer med astma i deras egenvård.
För mer information kontakta Frida Hjalte
IHE RAPPORT 2026:3, IHE: Lund
Citera: Hjalte F, Gustafsson A. Sjukdomsbördan vid astma i Sverige – en enkätstudie om resurskonsumtion, livskvalitet och vårdupplevelse. IHE RAPPORT 2026:3, IHE: Lund.
