Prevention

Preventiva strategier, inklusive hälsofrämjande levnadsvanor, tidiga interventioner och samordnade insatser, kan främja individers välmående, reducera sjukdomsbörda och minska samhällsekonomiska kostnader.

IHE kan ta fram olika typer av hälsoekonomiska underlag som kan stödja evidensbaserade beslut inom prevention.

Sjukdomskostnadsstudier

Sjukdomskostnadsstudier (cost-of-illness-studier, COI) är viktiga underlag för att bättre förstå bördan för olika sjukdomar och visa på värdet av prevention. Några exempel på studier som IHE medverkat i:

• Samhällsekonomiska kostnader för övervikt och obesitas i Sverige (2025): https://ihe.se/rapport/samhallsekonomiska-kostnader-for-overvikt-och-obesitas-i-sverige/
• Samhällets kostnader för sjukdomar år 2023 (2025): https://ihe.se/rapport/samhallets-kostnader-for-sjukdomar-ar-2023/
• Samhällskostnaderna för hudcancer i Sverige (2025): https://ihe.se/rapport/samhallskostnaderna-for-hudcancer-i-sverige/
• Samhällsekonomiska konsekvenser av förändrat narkotikabruk i Sverige – Scenarier för förändrad användning (2024): https://ihe.se/rapport/samhallsekonomiska-konsekvenser-av-forandrat-narkotikabruk-i-sverige-scenarier-for-forandrad-anvandning/
• Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser (2024): https://ihe.se/rapport/samhallskostnader-for-adhd-vardet-av-tidiga-och-samordnade-insatser/
• Kostnader för hjärt-kärlsjukdom i Sverige 2019 (2021): https://ihe.se/rapport/kostnader-hjart-karlsjukdom/

Koppling mellan riskfaktorer och sjukdom

För några sjukdomsområden har IHE analyserat hur påverkningsbara riskfaktorer, som bland annat BMI, fysisk aktivitet och rökning, kopplar till sjukdom.

Exempel på studier av påverkbara faktorer inom cancer, hjärt-kärl och hjärnans sjukdomar:

• Påverkbara riskfaktorer och hjärnans sjukdomar (2025): https://ihe.se/rapport/paverkbara-riskfaktorer-och-hjarnans-sjukdomar/
• Kopplingen mellan levnadsvanor och hjärt-kärlsjukdom i Sverige (2021): https://ihe.se/rapport/levnadsvanor-och-hjart-karlsjukdom/
• Cancer i Sverige – Hur mycket beror på påverkbara riskfaktorer? (2020): https://ihe.se/rapport/cancer-och-paverkbara-riskfaktorer/

Screening

Inom hälsoekonomi utvärderas kostnader och effekter av preventiva insatser såsom screening för att avgöra om dessa är kostnadseffektiva. Om en åtgärd inte är kostnadseffektiv hade samma resurser kunnat skapa mer hälsa inom ett annat hälso- och sjukvårdsområde.

IHE har utvecklat en hälsoekonomisk beräkningsmodell för analys av screeningens förväntade kostnader och hälsoeffekter vilken har använts ibland annat Socialstyrelsens riktlinjer för populationsbaserad screening.

Exempel på studier inom screening:

• Utvärdering av ett utökat åldersintervall och ökat deltagande i bröstcancerscreening i fyra större europeiska länder (2026): https://ihe.se/rapport/health-economic-evaluation-of-extended-age-ranges-and-increased-participation-in-breast-cancer-screening-in-four-major-european-countries/
• Kostnadseffektivitet av digital brösttomosyntes vid bröstcancerscreening i Sverige (2025): https://ihe.se/publicering/kostnadseffektivitet-av-brostcancerscreening-med-digital-brosttomosyntes-i-sverige/   
• Kapacitet för lungcancerscreening i Sverige, utmaningar och lösningar (2024): https://ihe.se/rapport/kapacitet-for-lungcancerscreening-i-sverige-utmaningar-och-losningar/
• Hälsoekonomisk analys av höjd åldersgräns från 74 till 79 år vid mammografiscreening i Region Stockholm (2022): https://ihe.se/rapport/hojd-aldersgrans-mammografiscreening/
• Underlag till Cancerfondsrapporten 2021, Segregerad Screening (2021): https://ihe.se/publicering/underlag-till-cancerfondsrapporten-2021-segregerad-screening/
• Hälsoekonomisk analys av riktad screening för lungcancer av rökande och före detta rökande kvinnor i Region Stockholm (2020): https://ihe.se/rapport/screening-for-lungcancer/

 Andra typer av studier kopplade till prevention

Tidig och rätt diagnos är för många sjukdomar avgörande för att rätt behandling sätts in vid rätt tillfälle, vilket ger en bättre prognos. Detta kan ske på olika sätt till exempel vid användning av precisionsprevention.

• Hälsoekonomisk utvärdering av precisionsmedicin inom cancervården – litteraturöversikt och analys av metodologiska överväganden (2024): https://ihe.se/rapport/health-economic-evaluation-of-precision-medicine-in-cancer-care-literature-review-and-analysis-of-methodological-considerations/
• Prevention, diagnostik och sjukdomsmodifierande behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar – hur kan vi betala för det? (2024): https://ihe.se/rapport/prevention-diagnostik-och-sjukdomsmodifierande-behandling-av-kognitiv-svikt-och-demenssjukdomar-hur-kan-vi-betala-for-det/
• Är suicidprevention mindre värd? En jämförelse av värdet av ett statistiskt liv (2022): https://ihe.se/publicering/a-comparison-of-the-value-per-statistical-life/
• Potentiell påverkan på kostnader och kostnadseffektivitet av att använda en maskininlärningsalgoritm för tidig upptäckt av sepsis på intensivvårdsavdelningar i Sverige (2022): https://ihe.se/publicering/using-a-machine-learning-algorithm-for-early-detection-of-sepsis/
• Tidigare upptäckt av lungcancer i primärvården – en intervjustudie med primärvårdsläkare (2022): https://ihe.se/rapport/tidigare-upptackt-av-lungcancer-i-primarvarden/