Hoppa till innehåll
Publicering
/Policy

Underlag till Cancerfondsrapporten 2021, Segregerad Screening

Persson S, Hjalte F, Nilsson K

Sammanfattning

Socialstyrelsen rekommenderar nationella screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer och tarmcancer. Syftet med screeningprogrammen är att upptäcka cancer eller förstadier till cancer tidigt för att kunna sätta in rätt behandling i tid och rädda liv. Att erbjuda screening räcker dock inte för att deltagandet i screeningprogrammen ska bli jämlikt. Svenska studier har visat att screeningdeltagandet för både livmoderhalscancer och bröstcancer varierar mellan olika regioner och mellan olika socioekonomiska grupper. Syftet med denna studie var att kartlägga deltagande i de nationella screeningprogrammen för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer på regionnivå, kommunnivå samt på distriktsnivå inom Stockholm, Göteborg och Malmö för att undersöka om screeningdeltagande skiljer sig mellan kommuner och stadsdelar med olika socioekonomiska förhållanden. Studien hade också som syfte att skatta antalet liv som skulle kunna räddas vid ett mer jämlikt screeningdeltagande.

Studien baseras på data om antal kallade och deltagande i 1) bröstcancerscreening från Sveriges 21 regioner, 2) livmoderhalscancerscreening från det nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention (NKCx), 3) tjock- och ändtarmscancerscreening från det nationella kvalitetsregistret för koloskopier och kolorektalcancerscreening (SveReKKS). Information om socioekonomi inhämtades från Statistiska Centralbyrån (SCB) på aggregerad nivå för kommunerna samt bostadsdistrikten inom Stockholm, Göteborg och Malmö för år 2019. Information om antalet döda i respektive cancersjukdom i Sverige 2015–2019 hämtades från Socialstyrelsen.

Analyserna baseras på deskriptiva metoder för att analysera den aggregerade data som samlats in. I ett första steg analyserades om deltagandet i screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer skiljer sig åt på regionnivå, kommunnivå och distriktsnivå. I ett andra steg undersöktes om eventuella skillnader i screeningdeltagande i respektive kommun och distrikt kunde relateras till fyra socioekonomiska indikatorer: utbildningsnivå, inkomst, huvudsaklig inkomstkälla från sociala ersättningar och bidrag samt födelseland. Slutligen, skattades hur många liv som skulle kunna räddas om screeningdeltagandet vore lika högt i hela Sverige som i de kommuner/distrikt med högst screeningdeltagande.

Sammanfattningsvis visar resultaten från denna studie att det finns tydliga geografiska skillnader i deltagargraden i de nationella screeningprogrammen för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. Dessa skillnader kan kopplas till variationer i socioekonomisk sammansättning mellan kommuner och bostadsdistrikt inom storstadsområden. Ett högt screeningdeltagande ses oftare inom socioekonomiskt starka kommuner och distrikt jämfört med de med en svagare socioekonomisk sammansättning av befolkningen. Ett ökat och mer jämlikt nationellt deltagande i de nationella screeningprogrammen för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer som motsvarar deltagargraden bland kommuner och distrikt med högst deltagargrad skulle kunna innebära flera räddade liv årligen.

Läs mer och ladda ner hela rapporten hos Cancerfonden

I media 
SR Ekot 2021-09-13


Underlag till Cancerfondsrapporten 2021, Segregerad Screening