Andersson E, Lindgren P, Brådvik G, Ramdén V, Steen Carlsson K
Kostnader för hjärt-kärlsjukdom i Sverige 2019
Hjärt-kärlsjukdomarna ischemisk hjärtsjukdom och stroke tillhörde 2019 de sjukdomar i världen som hade störst påverkan på den totala sjukdomsbördan. Socialstyrelsens beräkningar visar att över två miljoner människor i Sverige levde med hjärt-kärlsjukdom 2019 och det är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. Samtidigt har utvecklingen de senaste decennierna visat på en minskad dödlighet i dessa sjukdomar, vilket till stor del kan förklaras av framsteg inom medicinsk forskning. Förbättrade behandlingsmöjligheter tillsammans med en växande och åldrande befolkning har bidragit till att allt fler lever med hjärt-kärlsjukdom.
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) har på uppdrag av Hjärt-Lungfonden tagit fram en rapport för att beskriva sjukdomsbördan av hjärt-kärlsjukdom år 2019 i Sverige genom en sjukdomskostnadskalkyl. Beräkningarna utgick från analys av öppna datamaterial och sammanställning av aggregerade data. När uppgifter om resursförbrukning saknats från offentlig statistik har publicerade studier relevanta för svenska förhållanden använts för att skatta kostnader.
Den totala kostnaden för hjärt-kärlsjukdom beräknades till 60,2 miljarder kronor år 2019. Nära hälften av kostnaderna (42%) utgjordes av sjukvårdskostnader, vilket inkluderar kostnader för slutenvård, specialiserad öppenvård, primärvård samt läkemedel, och beräknades till 25,5 miljarder kronor. Produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro och förtida död beräknades till 17,3 miljarder kronor och svarade för en tredjedel av de totala kostnaderna. Kostnaderna för kommunal omsorg skattades till 11,8 miljarder kronor och informell vård till 5,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 20 respektive 9% av de totala kostnaderna för hjärt-kärlsjukdom.
Denna studie visar att sjukdomskostnaderna för hjärt-kärlsjukdom är fortsatt höga och att allt fler i befolkningen lever med hjärt-kärlsjukdom. En majoritet av kostnaderna hamnar utanför sjukvården och får bäras av andra samhällssektorer och av den enskilda individen. Vad som ligger bakom den ökande förekomsten av hjärt-kärlsjukdom behöver studeras vidare, exempelvis genom att analysera påverkande faktorer såsom levnadsvanor men också genom att kartlägga hur framsteg inom forskningen lett till en ökad överlevnad i hjärt-kärlsjukdom.
IHE Rapport 2021:4, IHE, Lund, Sverige
