Inför IHE Forum – Petra Noreback om folkhälsoutmaningarna och regeringens roll
Petra Noreback, statssekreterare, Socialdepartementet, tankar om de största folkhälsoutmaningarna i Sverige och vilken roll regeringen spelar i arbetet med dessa utmaningar.
Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet
1. Vilka är de största folkhälsoutmaningarna för Sverige, och vilken roll kan regeringen spela i att underlätta arbetet kring dessa utmaningar?
Ojämlikheten i hälsa är en stor utmaning och med nuvarande utveckling kommer målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation inte att nås. Vi kan alltså inte fortsätta göra samma saker som tidigare och förvänta oss ett annat resultat. Därför genomför regeringen ett antal nya och stora reformer. Ett exempel är att vi nu inför ett fritidskort för alla barn 8-16 år, med fyrdubbelt stöd för barn i ekonomisk utsatthet. Kortet kan bara användas till barnets fritidsaktiviteter, så att det inte ska konkurrera med andra hushållsutgifter. Det är också konstruerat så att man inte ska behöva ligga ute med pengar och springa med kvitton i efterhand. Allt för att nå de barn som vi inte når idag. Regeringen jobbar också hårt med att genomföra ett antal andra folkhälsoreformer och med att ge förutsättningar för kommuner, regioner, civilsamhället och andra aktörer att göra mer, och arbeta mer effektivt tillsammans.
2. Hur hanterar en regering att arbeta långsiktigt med hälsa samtidigt som mandatperioden är fyra år?
Vi har tagit ett antal initiativ för att komma ifrån både bristen på långsiktighet och de incitamentsproblem som finns inom offentlig sektor när det kommer till investeringar i människors hälsa. Vi har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att tillsammans med Vinnova och ESV ge stöd till kommuner och regioner som vill arbeta mer utfallsfokuserat – så att fokus ligger på utfall och inte på att räkna antal aktiviteter eller på vilken aktör som utför dem. Regeringen har också tillsatt en utredning som tittar på hur nuvarande uppföljningssystem av folkhälsopolitiken kan stärkas med hälsoekonomiska analyser. Syftet är att kunna följa utvecklingen av samhällets kostnader för påverkbara riskfaktorer för ohälsa så att vi kan visa på nyttan av att investera i hälsa, och på kostnaden för både den enskilde och samhället när vi låter bli. Regeringen gör också permanenta satsningar på t ex civilsamhällets och idrottens arbete med olika folkhälsosatsningar, vilket då innebär att finansieringen inte är kopplad till mandatperiodernas uppdelning.
