Persson U, Geoffard P-Y, Möller J, Brådvik G

An analysis of behaviour, health, and GDP during the Covid-19 pandemic in Europe

I samband med covid-19-pandemin 2020–2022 införde beslutsfattare runt om i Europa icke farmakologiska åtgärder för att minska den fysiska interaktionen mellan individer. Syftet med åtgärderna var att minska smittspridningen. Åtgärderna och beteendeförändringarna hade emellertid även en kostnad i form av minskad livskvalitet och produktionsförluster.

Idag är kunskaperna och datan om pandemins effekter bättre än när pandemin bröt ut 2020. Detta gör att vi kan göra en retrospektiv analys av beteendeförändringarna, de ekonomiska kostnaderna och hälsan under pandemin. Därigenom ökar vi vår förståelse för de potentiella avvägningarna kring bytesförhållandet mellan kostnader och nyttan av olika insatser som en förberedelse inför framtida pandemier.

Det övergripande syftet med vår forskning har varit att, genom att använda data från verkliga livet, för att analysera individers beteende, hälsa och bruttonationalprodukt (BNP) under covid-19-pandemin i Europa. Vår rapport baseras på data över Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) på aggregerad makronivå under 2020-2022.

Under covid-19-pandemin såg vi en ökad överdödlighet, en minskad fysisk interaktion, en försämrad hälsorelaterad livskvalitet och BNP-förluster. Vi har dock inte kunnat fastställa ett signifikant negativt samband mellan graden av icke farmakologiska åtgärder och överdödlighet.

Sammantaget över de tre pandemiåren hade Sverige lägst överdödlighet i EES. Detta kan förefalla anmärkningsvärt med tanke på det faktum att Sverige under lång tid hade bland de minst strikta åtgärderna och uppvisade minst förändring i fysiska interaktion av samtliga EES-länder.

En förklaring till detta oväntade resultat skulle kunna vara att icke farmakologiska åtgärder, som stängda gränser, skolor, arbetsplatser och reseförbud, kan ha varit effektiva under idealiska förhållanden, givet en perfekt, eller åtminstone en hög grad av, efterlevnad. Som framgår av vår analys existerade emellertid inte dessa idealiska förhållanden i verkligheten sett från ett befolkningsperspektiv.

De hälsomässiga och ekonomiska kostnaderna under pandemin belyser behovet av farmakologiska åtgärder, dvs vaccin, för att begränsa en pandemi. En snabb utveckling av vaccin i kombination ett högt vaccinupptag bland befolkningen kan öka den fysiska interaktionen och därmed potentiellt spara betydande produktionsförluster och livskvalitetsförluster. För att motivera kostnaderna för införandet av omfattande icke farmakologiska åtgärder under framtida pandemier måste man kunna påvisa tydliga hälsofördelar som ett resultat av dessa åtgärder.

Den 2 april anordnar vi ett symposium i Stockholm där resultat från rapporten kommer att presenteras. Studien ingår i ett flerårigt internationellt forskningsprojekt som samordnas av The Graduate School of Public Policy at the University of Tokyo, Japan med medverkade hälsoekonomer från Asien, Amerika och Europa. Läs mer och Anmälan

Läs mer om vad vi gjort inom sjukdomsområdet Covid-19

IHE REPORT 2025:1, IHE: Lund, Sweden