Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K

Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser

ADHD är en funktionsnedsättning som kännetecknas av överaktivitet-impulsivitet och/eller bristande uppmärksamhet. Personer med ADHD har i regel svårare att hantera vardag, skolgång och arbete än befolkningen i allmänhet. Detta visar sig bland annat i lägre förväntad inkomstnivå, sämre förutsättningar att klara av högre studier och större risk att vara inblandad i olyckor. I de fall där det i personens livsmiljö finns ytterligare riskfaktorer, såsom en otrygg uppväxt och utanförskap, finns också en ökad risk att hamna i kriminalitet och missbruk. Detta medför stora utmaningar och kostnader, såväl för individen och dess närstående, som för samhället i stort. Ett bättre omhändertagande av personer med ADHD skulle kunna ge dessa individer bättre förutsättningar i livet.

Rapporten skattar de samhällskostnader som ADHD medför i Sverige och vilka eventuella besparingar som ett förbättrat omhändertagande av personer med ADHD hade kunnat medföra. Genom litteraturgenomgång och intervjustudie identifierades först följande åtgärder som de mest centrala för att omhändertagande av personer med ADHD ska bli bättre i Sverige: tidigare utredning och diagnos och därmed tidigare behandling, bättre samordning av insatser från olika aktörer såsom vård, skola och socialtjänst, samt tidigare stöd i skolan oavsett ADHD-diagnos.

Med hjälp av en hälsoekonomisk modell uppskattades sedan livstidskostnaderna för en person med ADHD i Sverige till 7,7 miljoner kronor. Vidare beräknades ett bättre omhändertagande av personer med ADHD kunna spara samhället upp till 3,7 miljoner per person över en livstid vilket motsvarar ca 13 miljarder per årskull med ADHD (baserat på antagandet att det varje år föds 3 600 personer i Sverige med ADHD). Besparingarna utgjordes till övervägande del av minskade produktionsförluster till följd av bättre förutsättningar för personer med ADHD och deras anhöriga i arbetslivet.

Resultaten varierade beroende på vilka antaganden som gjordes gällande graden av förbättringar samt effekten av förbättringarna. Eftersom beräkningarna inte tar hänsyn till alla extra kostnader som förbättringsåtgärderna kan medföra bör de uppskattade besparingarna i första hand tolkas som investeringsutrymme för ytterligare förbättringar i omhändertagande av personer med ADHD i Sverige.

IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund