Att kartlägga värdet av äldreomsorg

Persson U, Olofsson S

Äldreomsorgens utformning och organisation har förändrats över tid. Exempelvis har hemtjänst i eget boende blivit vanligare medan gemensamt boende, så kallat äldreboende, blivit mindre vanligt. En förändring som pågår är införandet av välfärdsteknik, till exempel kameraövervakning och läkemedelsrobotar. Det finns flera skäl till dessa förändringar, men att de åtminstone delvis orsakas av besparingsbehov och effektiviseringskrav kan inte uteslutas. Andra skäl till förändringar över tid är en anpassning till preferenserna hos dem som tar emot äldreomsorg. Idag saknas emellertid en metod för att ta reda på vad nuvarande och framtida mottagare av äldreomsorg värderar. Utan dessa kunskaper riskerar omstruktureringen av äldreomsorgen ske på ett sätt som på sikt minskar de äldres välbefinnande.

Syftet med denna forskningsrapport är att utifrån en litteraturgenomgång diskutera hur individers preferenser för äldreomsorg kan kartläggas för att därigenom förstå vad som ger mest värde.
Det traditionella sätt som används för att ta fram kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) inom hälso- och sjukvården fungerar inte inom äldreomsorgen, eftersom det är avgränsat till hälsorelaterad livskvalitet. Inom äldreomsorgen kan även icke hälsorelaterad livskvalitet påverkas, till exempel sociala kontakter, oberoende och kontroll.

Det finns flera nya förslag på hur ett QALY kan tas fram för äldreomsorg. Metoderna skiljer sig dock en hel del åt när det gäller vilka frågor (dimensioner) som ställs, hur svarsnivåerna definieras samt vilken metod som används för att ta fram preferensbaserade livskvalitetsvikter. En fråga som dock återkommer i samtliga frågeformulär är den om kontroll och oberoende. Den ges även hög prioritet av äldre personer i befolkningen vid skattningen av preferensbaserade livskvalitetsvikter.

Parallellt med försöken att kartlägga värdet av äldreomsorg via nya sätt att härleda QALY har ett flertal studier publicerats som i stället söker värdet med hjälp av betalningsvilja. Resultatet från studier av betalningsvilja för äldreomsorg visar att värdet är kontextberoende och bland annat påverkas av typen av funktionsnedsättning och levnadsförhållande, exempelvis om personen har en partner eller ej. Aspekter kopplade till kontroll och oberoende framstår dock som viktiga oberoende av kontext. Dessa aspekter inkluderar framför allt personalkontinuitet och anpassat boende.

Sammanfattningsvis visar rapporten att det för närvarande pågår forskning i flera länder för att kartlägga värdet av äldreomsorg med både QALY och betalningsvilja. Metoderna har olika för- och nackdelar, och det finns därför sannolikt en framtid för dem båda inom detta område. Baserat på genomgången rekommenderas att (1) Undersöka nuläget inom äldreomsorgen – hur väl uppnår mottagare av äldreomsorg i Sverige de aspekter som är av störst vikt? (2) Undersök alternativa vägar för att stärka hänsynstagande till individers preferenser inom äldreomsorg, och (3) Undersök preferenser för olika egenskaper inom äldreomsorg i en svensk kontext.

Läs mer och ladda ner forskningsrapporten

SNS PLAY – Hör Ulf Persson och Sara Olofsson presentera rapporten (Framtidens äldreomsorg, del 1)
Publicerad: 2022-09-20

I media:
Debattartikel om SNS-rapport i Dagens Samhälle: https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/lat-de-aldre-fa-komma-till-tals-om-aldreomsorgen/ (2022-09-20)

Artikel i Altinget: https://www.altinget.se/artikel/forskare-kartlagg-vad-aldre-och-anhoriga-tycker-om-omsorgen (2022-09-21)

Forskningsrapport, SNS Förlag, Stockholm, 2022
ISBN 978-91-88637-87-1