Varför stängde västeuropeiska länder ned olika mycket under 2020?

Brådvik G, Lindgren P, Persson U

När covid-19 pandemin bröt ut infördes omfattande restriktioner i människors vardag som varade under ett par års tid. Restriktionerna syftade till att minska smittspridningen och skydda sjukvården, men de förde också med sig hälsokostnader och ekonomiska kostnader och länderna stängde ned olika mycket.

År 1986 höll Franz Josef Strauß, en prominent västtysk kristdemokratisk politiker som bl a varit finansminister i den västtyska regeringen, ett tal om hur kriser förlöper politiskt (ZDF 1986). Enligt honom förlöpte olika kriser på i princip samma sätt rent politiskt i sex akter:

Akt I: Något förfärligt inträffar.
Akt II: Bestörtning och en slags panikkänsla uppstår.
Akt III: Det kommer krav på hårdare tag för att hantera krisen.
Akt IV: Man börjar varna för överreaktion, dvs att krisåtgärderna varit för tuffa.
Akt V: Ingenting händer.
Akt VI: Återgång till dagordningen.

Den gamle tyska finansministerns analys av hur politiska kriser förlöper passar väl in på covid 19-hanteringen i Sverige:

Akt I: Pandemin bryter ut i Sverige i början av 2020.
Akt II: Folk börjar kort efter utbrottet tömma butikshyllor på toalettpapper.
Akt III: Det kommer snabbt krav på att man skulle stänga ned Sverige, bl a från DNs ledarsida (Wolodarski 2020).
Akt IV: Under 2021 varnar folk i den allmänna debatten alltmer för att politikerna överreagerat och att det är dags att öppna upp landet igen, se t ex Hallonqvist (2021).
Akt V: Regeringen slopar restriktionerna 9 februari 2022 (Regeringen 2022).
Akt VI: Med de inhemska restriktionerna avskaffade tynar diskussionen om covid-19 bort i medierna och hamnar i skuggan av nästa kris, kriget i Ukraina.

I den här explorativa artikeln undersöker vi den svenska covidhanteringen i en internationell kontext. I den inhemska och utländska politiska debatten har Sverige ansetts haft mer begränsade s k Non-Pharmaceutical Interventions, i dagligt tal nedstängningar, för att hantera krisen än andra länder. Syftet är försöka förstå och att initiera en evidensbaserad diskussion om vad som är orsaken till att olika länder stängde ned olika mycket under pandemin. En evidensbaserad förståelse av orsakerna till skillnaderna i den politiska hanteringen av covidpandemin gör att vi kan stå bättre rustade inför att hantera kommande pandemier.

Ladda ner artikel (pdf)

Ekonomisk Debatt 2022; 50(8): 54-67