Prevalence and incidence of palmoplantar pustulosis in Sweden: a population-based register study

Löfvendahl S, Norlin J.M, Schmitt-Egenolf M

Palmoplantar pustulosis (PPP) är en kronisk hudsjukdom som kännetecknas av sterila pustler samt rodnad och fjällning i handflator och fotsulor. Ofta klassificeras PPP som en undergrupp till psoriasis eftersom sjukdomen kan uppträda i kombination med psoriasis vulgaris. Faktorer som rökning, infektioner och vissa läkemedel kan utlösa eller förvärra sjukdomen.

Många av dem som drabbas av PPP upplever en betydligt försämrad livskvalitet. Det finns få studier som har uppskattat förekomsten av PPP. Tidigare studier, där olika beräkningsmetoder har använts, visar stor variation (intervall från 50–120 fall per 100 000 invånare) i prevalensen av PPP.

Syftet med aktuell studie var att beräkna prevalensen och incidensen av PPP i den svenska befolkningen och också beräkna förekomsten av psoriasis vulgaris bland dem med PPP. Det svenska nationella patientregistret, som innehåller vårdkontakter i öppen- och slutenvård vid sjukhus användes som datakälla. Vi identifierade alla fall som fått en diagnos för PPP (enligt ICD-10) minst en gång under perioden 2004–2015. Punktprevalensen per den 31 december 2015 beräknades genom att dividera antal identifierade fall, som fortfarande var i livet och boende i Sverige i slutet av 2015, med information från befolkningsregistret om antal invånare i landet vid samma tidpunkt. I en känslighetsanalys ändrade vi kraven för att definieras som ett PPP-fall, 1) krav på två PPP-diagnoser under tidperioden, 2) krav på två PPP-diagnoser under tidperioden varav minst en hos dermatolog eller internmedicinare. I huvudanalysen beräknades punktprevalensen per den 31 december 2015 till 147 PPP fall per 100 000 (kvinnor=227, män=68). Den årliga prevalensen 2015 beräknades till 26 fall per 100 000. Sjutton procent av PPP-fallen hade också en diagnos för psoriasis vulgaris. Incidensen 2015 beräknades till 12.7 fall per 100 000 (kvinnor=18.7, män 6.6). Kriterierna för att definieras som ett PPP-fall hade stor betydelse för beräkningarna. När två diagnoser krävdes minskade prevalensen till 72 fall per 100 000 och incidensen till 5.4 fall per 100 000.

Våra resultat pekar mot att den befolkningsbaserade prevalensen av PPP kan vara större än vad som tidigare framkommit i olika studier. Emellertid var beräkningarna känsliga för vilka kriterier som användes för att definiera ett PPP-fall, vilket visar att det är önskvärt med studier där det är möjligt att använda validerade diagnoskriterier. Jämförelser av prevalens och incidens mellan studier måste göras med försiktighet eftersom det ofta finns skillnader i studiedesign som kan ha betydelse för resultaten.

Läs mer och ladda ner artikel


British Journal of Dermatology, 2021.
DOI: 10.1111/bjd.20087