The value of reducing health risks based on willingness to pay in Sweden
Olofsson S
Ekonomiska utvärderingar av offentliga investeringar i hälsa och säkerhet förutsätter en skattning av värdet av hälsovinsterna. Inom transportsektorn skattas värdet av ökad säkerhet till följd av investeringar i infrastruktur (t.ex. en ny motorväg) med hjälp av betalningsviljan (WTP) för minskningar av risken för en dödlig olycka, vilket kan användas för att skatta värdet av ett statistiskt liv (VSL). Inom hälso- och sjukvårdssektorn mäts förbättringar i hälsa till följd av nya behandlingar inom hälso- och sjukvården (t.ex. ett nytt läkemedel) med hjälp av kvalitetsjusterade levnadsår (QALY). För att bestämma om fördelarna är större än kostnaderna måste betalningsviljan för ett QALY fastställas. Det övergripande syftet med denna avhandling är att (i) studera alternativa metoder för att hantera skalkänslighet vid härledning av VSL och betalningsviljan för ett QALY, (ii) studera påverkan av kontext på VSL och betalningsviljan för ett QALY, samt (iii) härleda empiriska skattningar av VSL och betalningsviljan för ett QALY i en svensk kontext.
Studierna utfördes med hjälp av ”contingent valuation” (CV) metoden där individer presenteras inför hypotetiska scenarier där de har möjlighet att betala för att få en minskning av hälsorisker eller en förbättring av hälsoutfall. Samtliga scenarier presenterades ur ett ex ante perspektiv (d.v.s. då man löper en risk att bli sjuk eller skadas). Betalningsviljan härleddes med hjälp av en modifierad version av metoden ”betalningskort” (”payment card”) och betalningsmedlet utformades i form av en privat försäkring eller en privat säkerhetsutrustning. Studierna med kedje-ansats (”chained approach”) inkluderade också scenarier med en modifierad version av standard gamble (SG) -metoden. Datainsamlingen utfördes med hjälp webbenkäter till slumpmässiga, stratifierade urval av den svenska befolkningen. Resultatet visade att betalningsviljan för ett QALY inte varierade med antalet vunna QALYs när den härleddes med hjälp av den kedje-ansatsen (Studie I).
Betalningsviljan för ett QALY var dock något högre när den förväntade återstående livslängden var mycket kort (Studie II). Kedje-ansatsen och CV-metoden visade sig ge liknande skattningar av VSL och VSI (värdet av en statistisk skada). Båda tillvägagångssätten var förknippade med validitetsproblem som minskades vid trimning av resultat och med hjälp av kvoten av individuella medelvärden (Studie III). VSL varierade med kontexten och var som högst för kontexten som ansågs mest obehaglig (amyotrofisk lateral skleros, ALS) och som lägst för den kontext som ansågs minst obehaglig (dödlig vägtrafikolycka). VSL visade sig också vara högre när risken eliminerades (Studie IV).
Sammanfattningsvis visar denna avhandling stöd för validiteten hos direkt värdering (”stated preferences”) av betalningsviljan och för användning av kontextspecifika värden. Skalokänslighet verkar vara en följd av ett urval respondenter med antingen lågt eller högt emotionellt engagemang.
Thesis 2020. Lund: Lund University, Faculty of Medicine, Sweden. Doctoral Dissertation Series 2020:21.
