Malmberg C, Hjelmgren J

Färre injektioner, lägre kostnader för patient, sjukvård och samhälle? En ekonomisk analys av intravitreala injektioner i våt åldersrelaterad Makuladegeneration

Kroniska sjukdomar är ofta förknippade med frekventa vårdbesök som inverkar på patienter, sjukvård och samhälle på olika sätt, exempelvis genom utnyttjandet av sjukvårdens resurser eller patientavgifter. Samtidigt står svensk sjukvård inför utmaningar i form av både personalbrist och väntetider. Ett möjligt sätt att bemöta dessa utmaningar enligt Riksrevisionen är att effektivisera vården.

Syftet med denna studie var att analysera administrationsfrekvensens ekonomiska inverkan på patient, sjukvård och samhälle. Analysen genomfördes med våt åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) som exempel.

AMD är en kronisk ögonsjukdom och den vanligaste orsaken till synnedsättning hos äldre. Behandlingen av våt AMD, som utgör ungefär 15% av fallen, sker med anti-VEGF läkemedel via intravitreala injektioner. Den vanligaste behandlingsregimen i Sverige är den så kallade treat-and-extentd (T&E) som innebär att intervallet mellan injektionerna utökas eller minskas baserat på hur patienten svarar på behandlingen.

I denna studie jämfördes antalet injektioner som uppmätts i de kliniska prövningarna av anti-VEGF läkemedel med antalet injektioner från Svenska Makularegistret (SMR). Jämförelsen inkluderade de läkemedel som används mest i Sverige baserat på registerdata och gjordes över en tidshorisont av 5 år. Kostnader och tidsåtgång relaterat till administration av läkemedel jämfördes. Analysen genomfördes utifrån patientens, sjukvårdens och samhällets perspektiv.

Resultaten visar att kostnaderna och tidsåtgången i alla tre perspektiven ligger högre i scenariot som baserades på antalet injektioner från svensk klinisk praxis jämfört med det som baseras på kliniska prövningar. Kostnader relaterat till administration stod för den största kostnadsposten, följd av öppenvårdsbesök. Med hänsyn till tidsåtgången utgjordes den största andelen av patienter och deras anhöriga.

Analysen tyder på att det finns potential inom svensk klinisk praxis att minska antalet injektioner som skulle kunna sänka kostnaderna och frigöra tid av vårdpersonal till andra vårdinsatser. En tilläggsanalys visade att kostnader och tidsåtgång i svensk klinisk praxis skulle kunna minskas med 20% om behandlingen övergick till att framförallt använda sig av nyare anti-VEGF jämfört med äldre anti-VEGF.

Sammanfattningsvis visar beräkningarna i denna rapport att det finns potential till besparingar i form av kostnader och tidsåtgång vid behandling av våt AMD. Med hänsyn till en växande och åldrande befolkning och ett ökande behov av specialiserad öppenvård blir det allt viktigare att använda de tillgängliga resurserna i hälso- och sjukvården på ett mer effektivt sätt.

IHE RAPPORT 2025:8, IHE: Lund