Shedrawy J, Olofsson S, Persson S, Göransson C, Lace I, Bay Højsted B, Källstrand J

Health economic consequences of interventions for undetected visual impairment in older adults

Synnedsättning är ett växande folkhälsoproblem i en åldrande befolkning. Många äldre lever med oupptäckta synproblem som påverkar vardagsfunktion, säkerhet och självständighet. I en ny rapport från IHE – Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi analyseras de kliniska, ekonomiska och livskvalitetsmässiga konsekvenserna av systematisk synscreening bland personer 75 år och äldre i Sverige och Danmark.

Studien genomfördes inom det EU-finansierade Interreg-projektet Oupptäckt synnedsättning och inkluderar data från primärvård, optikerverksamhet och hemtjänst.

Viktiga resultat

• En hög förekomst av oupptäckt synnedsättning noterades i samtliga verksamheter. Synproblem var vanliga även bland personer som hade kontrollerat synen under det senaste året.
• En stor andel av deltagarna rekommenderades vidare klinisk bedömning, och cirka två tredjedelar följde dessa rekommendationer.
• De flesta uppföljande åtgärder bestod av mindre korrigerande insatser, såsom nya glasögon, medan ett mindre antal krävde medicinsk behandling.

Hälsoekonomiskt perspektiv

Rapporten ger detaljerade skattningar av både direkta kostnader för screening och bredare samhällskostnader relaterade till synnedsättning.

• Den direkta kostnaden för screening uppskattades till cirka 375–520 kronor per person, beroende på verksamhet och personaltid.
• Den dyraste delen av screeningen var ögonbottenfotografering.
• Fall relaterade till synnedsättning var relativt ovanliga men kostsamma, med en genomsnittlig kostnad på 92 800 kronor per fall.
• Informell vård gav upphov till ytterligare samhällskostnader, trots att de flesta deltagarna förblev relativt självständiga.

Resultaten visar att även ett litet antal förebyggbara skador eller omsorgsbehov kan få betydande ekonomiska konsekvenser. Däremot visade screeningprogrammen ingen effekt på förekomsten av fall eller skador.

Livskvalitet

Synrelaterad livskvalitet mättes med NEI VFQ-25 och omvandlades till hälsonytta (utility) för den hälsoekonomiska analysen.

• Den hälsorelaterade livskvaliteten var relativt stabil över sex månader, men minskade i vissa undergrupper.
• Inga tydliga förbättringar kunde observeras efter screening, vilket sannolikt beror på:
  • Kort uppföljningstid
  • Hög hälsostatus vid studiestart
  • Avsaknad av kontrollgrupp

Studien kan därför inte avgöra om screening leder till mätbara förbättringar i livskvalitet.

Varför detta är viktigt

• Systematisk synscreening har potential att:
  • Upptäcka problem tidigare
  • Förebygga fall och skador
  • Stödja ett tryggt åldrande i hemmet
  • Minska långsiktiga vård- och omsorgsbehov

Samtidigt drar rapporten slutsatsen att större studier med längre uppföljning och kontrollgrupper behövs för att avgöra om synscreening är kostnadseffektiv.

IHE REPORT 2025:17, IHE: Lund, Sweden