Gralén K, Olofsson S, Haggren I, Urey Adamsson M, Lindgren P

Med blicken på kapacitet – enkätundersökning riktad till ögonkliniker i Sverige

Inom ögonsjukvården har nya behandlingar som intravitreala injektioner gjort det möjligt att behandla patienter inom området medicinsk retina, exempelvis med våt AMD. Behandlingen är resursintensiv. Antalet patienter och antalet besök har ökat över tid enligt både Socialstyrelsen och Svenska Makularegistret. Detta sätter krav på en högre kapacitet inom ögonsjukvården. I denna rapport undersökte vi kapacitetsnivån och produktionsbegränsningar inom svensk ögonsjukvård genom en enkätundersökning.

Resultatet visar att:

• Ögonklinikerna bedömer att antalet besök för patientgrupperna inom medicinsk retina kommer öka med i genomsnitt 30 procent de kommande fem åren.
• Nästan samtliga ögonkliniker har brist på läkare/specialistläkare. Detta har delvis hanterats genom olika effektiviseringar som uppgiftsväxling där sjuksköterskor ger intravitreala injektioner istället för läkare. En majoritet av klinikerna bedömer att det går att effektivisera mer på personalsidan de kommande fem åren.
• Nästan samtliga ögonkliniker har brist på lokaler. Detta har delvis hanterats genom att inrätta så kallade injektionsrum. En majoritet av klinikerna bedömer att det inte går att effektivisera mer på lokalsidan de kommande fem åren.
• Andra exempel på effektivisering som nämndes i enkätundersökningen är teknologisk utveckling i form av digitalisering och AI som kan underlätta bedömning, samt medicinsk utveckling i form av längre behandlingsintervall eller administrationsform i form av droppar. Längre behandlingsintervall skulle också kunna minska patientbördan.
• En majoritet av klinikerna bedömer att det finns patienter som idag inte får den vård de behöver och att det finns en risk att patienternas sjukdomsutveckling kan påverkas negativt. Detta kan framför allt gälla patienter med glaukom.
• En strategi som beskrivs för att hantera kapacitetsbegränsningar är att skicka vidare patienter för vård på annat ställe, men används endast av kliniker inom offentlig regi. Detta behov bedöms öka de kommande fem åren.
• Flera resultat indikerar att kapacitetsbristen tycks vara större bland kliniker i offentlig regi än bland kliniker i privat regi.
• Ungefär hälften av klinikerna anser att de inte får rätt förutsättningar utifrån de ramar som sätts av regionen. Ersättningssystemet anses ha en viktig påverkan på kapacitetsnivån, men synen skiljer sig åt huruvida den egna regionens ersättningssystem har en positiv eller negativ effekt på kapaciteten.

Sammanfattningsvis framkommer att kapaciteten inom ögonsjukvården inte tycks kunna möta vårdbehovet. Effekterna av detta påverkas bland annat av klinikens tillgängliga resurser och möjligheten att effektivisera, se tabell. Studiens resultat tyder på att kapacitetsbegränsningarna kan leda till förlust av hälsa hos patienter som inte kan få vård i tid och/eller i tillräcklig utsträckning. Detta är en viktig alternativkostnad som bör beaktas för en effektiv resursallokering inom ögonsjukvården.

IHE RAPPORT 2025:6, IHE: Lund