Hjalte F, Carlsson H, Gralén K

Samhällets kostnader för sjukdomar år 2023

Sjukdomskostnadsstudier (cost-of-illness-studier, COI) är viktiga för att bättre förstå bördan för olika sjukdomar och kopplingen mellan sjukdom, hälsa, vårdkonsumtion och produktion. De är därför värdefulla underlag vid diskussioner om satsningar på forskning och behandling för olika sjukdomar.

Denna rapport redovisar kostnaderna för sjukdom (direkta och indirekta) i Sverige under 2023 uppdelat på olika sjukdomsgrupper. Studien baseras på samma metodik som en tidigare rapport (IHE Rapport 2019:6) som beräknade kostnaderna för 2017 och möjliggör därför en jämförelse av förändringen av kostnaderna sedan dess.

Rapporten visar att:

• De sammanlagda kostnaderna för sjukdom uppgick till 785 miljarder kronor år 2023. De direkta kostnaderna stod för cirka 55 procent av dessa, motsvarande 435 miljarder kronor, och de indirekta stod för cirka 45 procent, motsvarande 350 miljarder kronor.
• Knappt hälften av de direkta kostnaderna bestod i kostnader för öppenvård (213 miljarder kronor). Drygt 30 procent bestod i kostnader för slutenvård (137 miljarder kronor) och cirka 20 procent bestod av kostnaden för medicinska varor som lämnas ut till öppenvårdspatienter (85 miljarder kronor).
• De totala indirekta kostnaderna uppgick till knappt 350 miljarder kronor för år 2023. Cirka 40 procent bestod av kostnader till följd av kortvarig sjukfrånvaro (140 miljarder kronor), 36 procent till följd av långvarig sjukfrånvaro (126 miljarder kronor), och 24 procent till följd av för tidig död (84 miljarder kronor).
• Psykiska sjukdomar stod för den största andelen av totalkostnaderna, totalt cirka 25 procent. Tumörer och muskuloskeletala sjukdomar stod för den näst största och tredje största andelen, cirka 9 procent vardera.
• Psykiska sjukdomar stod vidare för den klart största andelen utav de indirekta kostnaderna, drygt 40 procent.
• Samhällets kostnader för sjukdom 2023 är lägre än beräkningen från 2017 (i 2023 års prisnivå). De direkta kostnaderna (öppenvård, slutenvård och medicinska varor) har ökat över tid. En ökad befolkning, en förändrad åldersstruktur men även ökade omkostnader för vården kan vara förklaringar. De indirekta kostnaderna har dock minskat, framför allt drivet av minskningar i det långsiktiga produktionsbortfallet och i produktionsbortfallet på grund av för tidig död.

Tillgången på data för att genomföra sjukdomskostnadsstudier är avgörande. Datatillgången i Sverige är god för att beräkna sjukvårdskostnader och produktionsbortfall, men det saknas i nuläget läkemedelsdata för ordinationsorsak. Om och när sådan data finns tillgänglig vore det därför av stort värde för både beslutsfattare, intresseorganisationer och läkemedelsföretag att på nytt genomföra denna studie.

Kontakta Frida Hjalte för mer information om rapporten

IHE RAPPORT 2025:9, IHE: Lund