Andersson E, Ramdén V, Lindgren P, Steen Carlsson K
Hälsovinster till följd av medicinsk forskning och implementering av ny teknologi inom hjärt-kärlsjukdom – En studie av behandlingsåtgärder vid ischemisk hjärtsjukdom, stroke, hjärtsvikt och hjärtarytmi
Över två miljoner människor i Sverige lever idag med hjärt-kärlsjukdom och det är den vanligaste dödsorsaken i befolkningen. Trots den omfattande sjukdomsbördan så har medicinsk forskning och utveckling av innovationer medfört att personer med hjärt-kärlsjukdom behandlas mer framgångsrikt, patientgrupper som tidigare hade små utsikter och där risken för förtida död var stor. I denna rapport har Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) på uppdrag av Hjärt-Lungfonden beräknat värdet av hälsovinster till följd av medicinsk forskning och implementering av ny teknologi mellan 1980 och 2019.
Ekonomiska analyser av värdet av medicinsk forskning kan använda olika ansatser. I denna studie användes en metod som analyserar behandlingsvinster som lett till både ökad livskvalitet och överlevnad inom ett specifikt sjukdomsområde. För att mäta livskvalitet användes kvalitetsjusterade levnadsår. Analysen avser behandlingsteknologier såsom nya läkemedel, metoder för diagnostik, organisation av vårdkedjan och kirurgiska ingrepp vid ischemisk hjärtsjukdom, stroke, hjärtarytmi samt hjärtsvikt i Sverige för personer i åldrarna 45 till 84 år. I tillägg beräknades antalet förhindrade eller uppskjutna dödsfall samt vunna levnadsår jämfört med en kontrafaktisk situation utan minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.
Det totala antalet förhindrade eller uppskjutna dödsfall jämfört med en kontrafaktisk situation utan minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom skattades till ungefär 723 600 mellan åren 1980 och 2019, varav 260 500 av dessa beräknades vara direkt kopplade till framsteg inom forskning. Flest förhindrade eller uppskjutna dödsfall observerades bland de äldsta åldersgrupperna medan de genomsnittligt största hälsovinsterna i form av vunna levnadsår fanns bland de yngsta. En 67-årig man som 1980 skulle ha dött i en hjärtinfarkt kan nu förvänta sig 13 extra levnadsår. Motsvarande siffra för en 67-årig kvinna är 15 vunna levnadsår.
Värdet av hälsovinster till följd av medicinsk forskning och implementering av ny teknologi beräknades till 994 505 vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Antikoagulantia var den läkemedels-behandling som under den studerade tidsperioden beräknades ha genererat störst hälsovinst, med 324 946 vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Stroke-enhet var den behandlingsåtgärd som beräknades ha gett störst hälsovinst med 73 269 vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Det monetära värdet av hälsovinsterna till följd av medicinsk forskning och implementering av ny teknologi mellan 1980 och 2019 beräknades till mellan 497 och 995 miljarder kronor beroende på vilket värde som antas för ett kvalitetsjusterat levnadsår.
Resultaten från denna studie pekar på en betydande utveckling inom hjärt-kärlsjukdom med en fortsatt stark trend av minskad dödlighet. Investeringar i forskning på området har visat sig generera stora hälsovinster, som också ökat det senaste decenniet.
Tidigare utgivna rapporter:
Kostnader för hjärt-kärlsjukdom i Sverige 2019
IHE Rapport 2021:4, IHE, Lund, Sverige
Kopplingen mellan levnadsvanor och hjärt-kärlsjukdom i Sverige
IHE Rapport 2021:5, IHE, Lund, Sverige
IHE Rapport 2021:7, IHE, Lund, Sverige
