Fridhammar A, Gustafsson A, Andersson E, Steen Carlsson K

Värdet av utökad mammografiscreening till äldre åldersgrupper

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år avlider fler är 1 300 kvinnor av bröstcancer i Sverige. Både risken att drabbas och att avlida av bröstcancer ökar med ålder. Mammografiscreening ger möjlighet att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium innan den hunnit ge kliniska symtom. I Sverige erbjuds kostnadsfri mammografiscreening till kvinnor i åldrarna 40–74 år enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2014. För kvinnor 75 år och äldre rekommenderas i nuläget inte screening, då randomiserade kliniska studier avseende effekter på mortalitet i dessa åldersgrupper saknas.

Syfte

Syftet med denna rapport är att analysera hälsoeffekter, kostnader och kostnadseffektivitet för utökad mammografiscreening till äldre åldersgrupper jämfört med det nuvarande programmet som omfattar kvinnor upp till 74 år. För detta prövar analyserna två scenarier där den övre åldersgränsen sätts till antingen 79 år eller till 84 år.

Modellbaserad analys

Rapporten presenterar en modellbaserad analys som tar sin utgångspunkt i statistik från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer. Denna pekar på att bröstcancer upptäcks i senare stadier för kvinnor som är över 75 år. Analyserna prövar därför antagandet att ett utökat åldersintervall för screening kan medföra en stadieförskjutning från senare till tidigare stadier. Detta genom att bröstcancer bland kvinnor 75–84 år skulle få samma fördelning mellan screeningupptäckt och kliniskt upptäckt som för åldersgruppen 70–74 år har idag. Beräkningarna inkluderar även möjlig överdiagnostik utifrån att screening kan identifiera fall som aldrig skulle ha utvecklat symtom. Kostnadseffektiviteten har utvärderats ur två perspektiv: ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, där endast vårdrelaterade kostnader ingick, samt ett samhällsperspektiv där även informell vård utförd av närstående inkluderades.

Resultat

Resultaten visar att ett utökat screeningprogram för bröstcancer förväntas ge förbättrade hälsoutfall men även ökade kostnader.

• Vid höjd övre åldersgräns till 79 år skulle ytterligare cirka 108 000 kvinnor screenas varje år. Detta beräknas leda till att ytterligare 115 kvinnor skulle diagnostiseras med cancer in situ och 55 med invasiv bröstcancer. Samtidigt beräknas att 34 dödsfall skulle kunna förhindras, vilket motsvaras 296 vunna levnadsår och 193 vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Kostnaderna för screening i sig förväntas öka med 74 miljoner kronor och behandlingskostnaderna minska med knappt 30 miljoner kronor, vilket skulle innebära en ökning av de totala kostnaderna med knappt 45 miljoner kronor för hälso- och sjukvården. Kostnaderna för informell vård beräknas minska med 3,6 miljoner kronor. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår uppskattas till cirka 231 000 kronor ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och 212 000 kronor ur ett samhällsperspektiv.

• Vid höjd övre åldersgräns till 84 år skulle ytterligare cirka 181 000 kvinnor screenas. Sammanlagt beräknas totalt 199 kvinnor diagnostiseras med cancer in situ och 102 med invasiv bröstcancer. Modellen beräknar att 76 dödsfall kunna förhindras. Detta skulle motsvara 576 vunna levnadsår och 387 vunna kvalitetsjusterade levnadsår. Höjningen av den övre åldersgränsen till 84 år beräknas öka kostnaderna för screening med 124 miljoner kronor, minska behandlingskostnaderna med 46 miljoner kronor och kostnaderna för informell vård med knappt 11 miljoner kronor. Totalt innebär det en ökning av hälso- och sjukvårdkostnaderna med omkring 78 miljoner kronor. Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår beräknas till ungefär 201 000 kronor ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och 174 000 kronor ur ett samhällsperspektiv.

De beräknade kostnadseffektkvoterna för båda scenarierna hamnar inom vad Socialstyrelsen skulle beskriva som en måttlig kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår inom ramen för arbeten med nationella riktlinjer. Resultaten bygger på antagandet att ett utökat åldersintervall för bröstcancerscreening skulle leda till att fler bröstcancerfall upptäcks i ett tidigare stadium. Beräkningarna visar också en något lägre kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår vid höjning av den övre åldersgränsen till 84 år. Detta kan delvis kopplas till den högre bröstcancerincidensen i åldersgruppen 80–84 år i nuläget samt en möjlig kvarvarande skyddande effekt av tidigare screening i åldersgruppen 75–79 år.

En viktig begränsning i analysen är att det saknas randomiserade kliniska studier som undersöker screeningens effekt i de äldre åldersgrupperna. Beräkningarna bygger därför på antaganden om vad ett utökat åldersintervall för bröstcancerscreening skulle kunna leda till. En styrka är däremot tillgången till aktuell och detaljerad statistik från Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer som varje år registrerar mer än 99 procent av alla bröstcancerinsjuknanden i Sverige.

Sammanfattningsvis indikerar den modellbaserade analysens resultaten att utökad mammografiscreening till äldre åldersgrupper kan leda till hälsovinster och att detta skulle kunna vara till en måttlig kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår.

IHE RAPPORT 2025:13, IHE: Lund