Hoppa till innehåll
IHE Rapport
/Market Access och subvention
/2021:2
Persson U, Olofsson S, Althin R

Värdet av vaccin – Vilken hälsoekonomisk evidens är relevant och vilken efterfrågas av olika intressenter?

Vacciner har egenskaper som ställer andra krav på metoder för värdebaserad prissättning (VBP) än värdering av traditionella läkemedel eller traditionella medicinska teknologier.

Vacciner avser ofta smittsamma sjukdomar och då förekommer externa effekter, som flockimmunitet, och indirekta konsekvenser, såsom serotypersättning, antibiotikaresistens och följdsjukdomar i större utsträckning än för andra medicinska teknologier.

Vacciner är exempel på primärpreventiva åtgärder men skiljer sig från många andra typer av primärpreventioner genom att vacciner ofta riktar sig till mycket stora populationer. Det innebär att även mycket små sannolikheter för biverkningar kan få betydande hälsokonsekvenser och stor uppmärksamhet som kan leda till betydande följsamhetsproblem och minskad täckning med minskad/försenad flockimmunitet och förlorat värde av vaccinationen.

En annan konsekvens av att vacciner ofta riktar sig mot att förebygga smittsamma sjukdomar hos stora populationer är att komparatorn, d v s alternativet till vaccin, kan vara annan icke medicinsk prevention som inte ingår i våra sjukvårdsbudgetar. Alla ickemedicinska åtgärder som vidtagits för att begränsa smittspridningen under pågående covid-19 pandemin är goda illustrationer. Det handlar om värden som härrör från uppgiven produktion, fritid, fysisk isolering, makroekonomiska konsekvenser mm.

Syftet med denna rapport är att undersöka vilken evidens som är relevant i samband med hälsoekonomiska utvärderingar av vaccin samt vilken evidens som efterfrågas av olika intressenter.

Rapporten visar att vaccin på många sätt skiljer sig från traditionella medicinska teknologier och att det därför finns skäl att kartlägga klinisk och hälsoekonomisk effekt på ett sätt som fullt ut tar hänsyn till dess specifika egenskaper. Detta förutsätter modellering av epidemiologi och hälsoekonomi, större acceptans för intermediära effektmått, samt eventuellt alternativa metoder och angreppssätt såsom t ex betalningsvilja. Det finns en bred acceptans för modellering i såväl Sverige som andra länder. Flera intressenter i Sverige ställer sig dessutom positiva till att inkludera bredare konsekvenser.


IHE Rapport 2021:2, IHE, Lund, Sverige