Patienten i fokus på IHE Forum – Om att mäta individers preferenser
Sara Olofsson, forskningsledarte och Ulf Persson, senior advisor på IHE svarar här på några frågor om att mäta individers preferenser i dag och imorgon.
Hur mäter man individers preferenser idag?
Idag mäter vi patienters preferenser genom att skatta hur många kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) som den genomsnittliga patienten vinner med en ny behandling. Denna mätmetod etablerades tidigt inom hälsoekonomin och har visat sig vara ett pragmatiskt sätt att fånga patientnytta. Måttet kan användas för att skatta patientnyttan av olika hälso- och sjukvårdsåtgärder, vilket gör det möjligt att se hur resurser kan fördelas för att maximera patientnyttan.
Finns det några utmaningar i det sätt man mäter individers preferenser på idag?
Läkemedelsmarknaden har utvecklats mot särläkemedel, genterapier och precisionsmedicin. Nya innovativa läkemedel är numera mycket effektiva och ger stora vinster. Avancerade terapiläkemedel (ATMP) ger i genomsnitt 5 QALY per patient medan konventionella läkemedel bara ger en halv QALY per patient. De metoder som utvecklades vid uppstarten av hälsoekonomin ger inte rättvisa åt nya läkemedel eftersom de bortser ifrån viktiga delar av individers preferenser.
QALY-måttet utgår ifrån att individer inte ser något extra värde i en behandling som kan ge hopp om bot, att individer är riskneutrala och inte bryr sig om värdet av en behandling förrän de är i behov av den samt att sjukdomens svårighetsgrad inte har någon betydelse för värderingen av hälsovinsten. Detta stämmer inte med hur individer agerar i verkligheten och innebär att viktiga delar av individers preferenser bortses ifrån. Detta är särskilt problematiskt för nya typer av läkemedel som har potential att leda till betydande hälsovinster vid mycket svåra sjukdomar.
Hur kommer man mäta individers preferenser i framtiden?
Begränsningen med QALY-måttet har på senare tid lyfts i den internationella debatten och det pågår ett arbete kring hur individers preferenser kan mätas i sin helhet. Bland annat finns det förslag om att justera QALY-måttet så att preferenser för risk inkluderas, så kallad Generalized Risk-Adjusted Cost Effectiveness (GRACE), eller om att försöka mäta aspekter utanför QALY-måttet separat, till exempel via betalningsvilja, och presentera som ett tillägg till standard CEA (augmented CEA). Den nya internationella diskussionen kan få stor betydelse för såväl värdering som prissättning.
