Hälsoekonomiska aspekter av screening för typ 1-diabetes

Screeningprogram är viktiga för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, vilket skapar möjligheter att förbättra hälsoutfall, förebygga komplikationer och använda hälso- och sjukvårdens resurser mer effektivt. Nya forskningsframsteg har öppnat upp möjligheter att screena för typ 1-diabetes (T1D) och potentiellt fördröja sjukdomsdebuten hos personer med förhöjd risk. Innan ett sådant program kan införas måste dock en central fråga besvaras: Är det kostnadseffektivt?

Den ekonomiska bördan av typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes (T1D) är en kronisk autoimmun sjukdom som ofta debuterar i barndomen och varar livet ut. Den kräver daglig kontinuerlig egenvård, såsom blodsockermätning och insulintillförsel. Sjukdomen kan leda till både kortsiktiga komplikationer, såsom ketoacidos och hypoglykemi, samt långsiktiga komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njursjukdom och ögonsjukdomar. Nya studier har dessutom visat samband mellan T1D och en ökad risk för demens, depression och cancer.

T1D medför betydande samhällsekonomiska kostnader som fördelas över flera delar av samhället. I en nyligen publicerad rapport från IHE (IHE Report 2025:15) uppskattades den totala kostnaden för T1D i Sverige till nästan 13 miljarder kronor år 2023, varav en stor del (33 %) av kostnaden kunde kopplas till diabeteskomplikationer.

Möjlig screening för T1D

Den omfattande ekonomiska bördan av T1D understryker vikten av effektiva behandlingsstrategier, förebyggande åtgärder för att undvika komplikationer samt stöttande samhällsinsatser för att minska den ekonomisk bördan i framtiden. Under de senaste åren har forskningen gjort stora framsteg i förståelsen av de mekanismer som ligger bakom sjukdomens uppkomst. Det är numera möjligt att identifiera barn med hög risk att utveckla sjukdomen flera år innan symtom uppträder, genom satt studera en kombination av genetiska markörer och autoantikroppar.

Tidigt upptäckt av T1D, innan kliniska symtom utvecklas, kan minska risken för diabetisk ketoacidos, ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd som kan uppstå vid insjuknandet i T1D. Barn som identifieras som högrisk och får information om sjukdomens tidiga symtom och behandling kan dessutom ha minskat behov av sjukhusvård under den första tiden efter diagnos. Nya behandlingar som syftar till att fördröja insjuknandet i T1D är också under utveckling. Varje år som sjukdomsdebuten kan skjutas upp innebär en uppskjuten start av insulinbehandling och senare utveckling av T1D-relaterade komplikationer, vilket kan medföra både kostnadsbesparingar och förbättrad livskvalitet.

Kostnadseffektivitet av screening

Innan ett screeningprogram införs måste dess kostnadseffektivitet och ekonomiska konsekvenser utvärderas. Detta framgår tydligt i Socialstyrelsens modell för bedömning, införande och uppföljning av nationella screeningprogram. Hälsoekonomiska utvärderingar av screening följer samma principer som vid utvärdering av andra typer av insatser i hälso- och sjukvården: syftet är att undersöka om de hälsovinster som uppnås vid införande av ett screeningprogram står i rimlig proportion till dess kostnader. 

En hälsoekonomisk utvärdering av screening för T1D är viktigt för att undersöka om den initiala investeringen i att testa ett stort antal barn för att identifiera vilka som har en förhöjd sjukdomsrisk kan motiveras av hälsovinsterna i form av minskad risk för ketoacidos vid diagnos samt fördröjd utveckling av diabeteskomplikationer över tid.

Hälsoekonomiska simuleringsmodeller är centrala för denna typ av analys då de erbjuder ett strukturerat och transparent ramverk för att bedöma screeningprogrammets långsiktiga konsekvenser. Eftersom T1D är en livslång sjukdom som ofta diagnostiseras tidigt i livet, sträcker sig kostnader och effekter av tidig upptäckt över flera decennier och modeller krävs för att fånga hela effekten av screeningprogrammet.

Ekonomisk utvärdering av screening på IHE

Tillsammans med samarbetspartners från akademin och industrin utvecklar IHE för närvarande en hälsoekonomisk beslutsmodell för att undersöka kostnadseffektiviteten av olika strategier för screening av T1D. IHE Diabetes Cohort Model for Type 1 Diabetes (IHE-DCM-T1) används för att modellera den långsiktiga utvecklingen av diabeteskomplikationer samt deras inverkan på kostnader, hälsorelaterad livskvalitet och dödlighet. IHE-DCM-T1 bygger på en omfattande uppsättning svenska riskekvationer som har skattats med data från det Nationella Diabetesregistret (NDR). I början av november kommer utvecklingen av hälsoekonomisk beslutsmodell för screening av T1D att presenteras på ISPAD 2025 konferensen i Montréal, Canada.

Hälsoekonomisk utvärdering av screening inom olika sjukdomsområden har länge varit ett viktigt forskningsområde på IHE. Under årens lopp har IHE utvärderat screeningprogram för flera olika typer av cancersjukdomar men även för andra sjukdomar så som nyföddhetsscreening för sällsynta sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar. Arbetet kombinerar robusta modelleringsmetoder med bästa tillgängliga data för att bedöma långsiktiga kostnader och hälsoeffekter kopplade till det screeningprogram som utvärderas.

Använd sökfunktionen för att läsa mer om IHE:s arbete inom screening och diabetes.
Publikationer, rapporter, nyheter och insikter – IHE

Författare